Denna bok hittade jag 12. 11. i Göteborgs Stadsbibliotek och den verkar jätteintressant. Aldrig har jag pläddrat något av den där stilen. Riktig lingvistikbok och många nya ord också. Därför lånade jag den och tar upp många nya termer. Denna bok fokuserar på gestalt av språket och inte på de minsta detaljer som basgrammatiken gör.
Nyckelord i den här generativa grammatiken är lingivistiska elementa. Jag skall skriva här innehållet för att ge lite ljus på boken.
Det finns 8 kapitel
1 Generativ grammatik
2 Satsers struktur
3 Syntaktiska kategorier
4 Analysträd
5 Frasstrukturgrammatik
6 Ett fragment av svenska
7 mer frasstrukturgramamtik
8 Bortom frasstrukturgrammatik
Därtil finns i boken mycket övningar och Facit.
Ja. Vad skulle man säga? Boken centrerar sin framställning kring den klassiska frasstrukturgrammatiken. Joakim Nivre skrev det ursprungliga kompendiet, som tidigare använts i grundutbildningen i allmän språkvetenskap på Göteborgs universitet. Sedan användes det tillsammans med datorprogrammet Phrase Structure Grammar Laboratory (PSG Lab).
http://www.flov.gu.se/
Här tar jag upp några av bokens termer.
Sats. En sats SATS består av en sekvens av ord.
Språk. Ett SPRÅK kan betraktas som en mängd, närmare bestämt som en mängd av satser.
Åtta ord (min, bror, köpte, cykeln, av, en, gammal, vän) kan teoretiskt kombineras på 40 310 olika sätt. Av alla dessa kombinationer är det emellertid bara ett litet fåtal 8 kanske tio eller tolv) som är gångbara som svenska satser.
Mening. Riktiga satser har någon mening.
Grammatikalisk. Grammatikaliska eller välformade satser
Ogrammatikalisk. Ogrammatikaliska eller ej välformade satser
Den generativa grammatiken
utgår från antagande att den som kan ett språk har förmågan att (i det flesta fallet) avgöra om en given sekvens av ord är en (grammatikalisk) sats i språket eller inte.
En grammatisk beskrivning
- att "exakt definiera" mängden av grammatikaliska satser
- att beskrivningen skall tilldela varje sats en strukturell beskrivning; den skall redogöra för strukturen hos varje grammatikalisk sats.
- ett lexikon ( dvs. en lista över de minsta grammatiska byggstenarna i språket, t ex. ord eller morfem)
- en uppsättning av grammatiska regler ( dvs. regler som talar hur minsta byggstenarna kan kombineras till större enheter och slutligen till satser).
studiet av hur satser byggs upp av ord och kombinationer av ord (fraser)
GRAMMATIK är lika med
studiet hur satser byggs upp (av fonem, morfem, ord och ordkombinationer)
Grammatisk teori handlar om SATSERS STRUKTUR.
En sats kan sägas ha struktur på flera olika nivåer.
Den kan betraktas som en sekvens av fonem( eller grafem)(fonologi)
Den kan betraktas som en sekvens av morfem ( morfologi)
eller den kan betraktas som en sekvens av ord ( syntax)
Fonem, morfem och ord är språkliga uttryckselement.
Sträng. Sådana linjära ordsekvenser kallas ofta för strängar (fonemsträngar, morfemsträngar, ordsträngar).
Fras. Orden i en sats är ordnade i större ordgrupper, fraser, som i sin tur bygger upp satser.
Konsituentstruktur. Den syntaktiska strukturen hos en sats omfattar mer en bara den linjära strukturen hos en sträng av ord. Denna struktur kan åskådliggöras genom konstituentanalys. Konstituenter som består av flera ord kallas fraser, varav uttrycket frastruktur kan användas i sätllet för konstituentstruktur.
Hierarki. Satser har en hierarkisk konstituentstruktur.( utöver de linjära ord-, morfem- och fonemstrukturerna).
En sats är en grammatikalisk ordsträng med en viss konstituentstruktur (frasstruktur).
Språkliga element. ord, fraser
Ordning av elementen
Elementen i en sträng är ordnade av relationerna "kommer före" eller "kommer omedelbart före".
Struktur. En struktur kan betraktas som en mängd av element och ett antal relationer som råder mellan dessa element.
Linjär struktur. I den linjära strukturen är elementerna ord och relationerna som råder mellan dem är "kommer före" eller "kommer omedelbart före".
Konstituentstruktur. Elementerna är ord och fraser och relationerna som råder mellan dem är " är konsituetn i" och "är omedelbar konstituetn i".
Kategorier av språkliga element ( ord och fraser)
Skolgrammatiken innehåller två olika klassifikationssystem: ordklasser och satsdelar.
Intrinsikala kategorier. Ett ords ordklasstillhörighet tillhör ordet själv och är oberoende av dess förekomst i någon syntaktisk struktur. Syntaktisk kategori
Bland de intrinsikala syntaktiska kategorierna kan urskiljas två viktiga huvudtyper, lexikala kategorier ( eller ordklasser) och icke-lexikala kategorier (eller frasklasser)
Relationella kategorier betecknar en viss relation som ord eller fraser kan ha till andra ord (fraser) i en bestämd syntaktisk struktur. Syntaktisk funktion ( satsdelar)
Kategorisymboler
Lexikala kategorier (ordklasser): medlemmarna är lexikala enheter eller ord
DET, determinator ( engl. determiner), en ordklass som omfattar artiklar och vissa förenade pronomen och som saknar motsvarighet bland de traditionella ordklasserna.
N, nomen (eng. noun), substantiv
TV, transitiv verb, undergrupp av traditionella ordklassen verb
P, preposition
A, adjektiv
Icke-lexikala kategorier (frasklasser):
S, sats (konstituentanalys med kategorisymboler)
NP, nominalfras, noun phrase
VP, verbfras, verb phrase
AP, adjektivfras
PP, prepositionsfras
XP, x-fras (X kan vara N, V, A eller P).
Analysträd
Om det går en gren från en nod A till en annan nod B, så sägs att A omedelebart dominerar B. Dominerande noder placeras högre i trädet än dominerade.Ett träd har en unik rot, som inte omedelt domineras av någon annan nod. Varje nod förutom roten har exakt en moder, dvs. domineras omedelbart av exact en annan nod.
A är moder till B och C, B till D, C till E och F och F till G.
B är dotter eller barn till A.
B och C har samma moder och är systrar eller syskon.
Noder som saknar döttrar kallas terminala noder.
Transitiva relationer betyder t ex att A dominerar samtliga övriga noder, att B dominerar D och att C dominerar E och F samt F dominerar G.
Roten representerar hela uttrycket (satsen, S).
Varje övriga nod representerar en kontituent i det språkliga uttrycket ( på någon nivå)
A= Han köpte cykeln (S, sats)
B= han( fras)
C= köpte cykeln
D= han (ord)
E= köpte
F= cykeln( fras)
G= cykeln (ord)
Etiketterade noder
Varje nod i analysträdet är märkt med symbolk av något slag:S, NP, VP, PP, AP, DET, N, TV, P och A
Terminala symboler representerar enskilda ord (DET, N, TV, N, P, A)
Icke-terminala symboler betecknar syntaktiska kategorier S, NP, VP, PP, AP
De kan indelas vidare till pre-terminala och övriga.
Precedensrelationer i analysträd
En viktig konsekvens av att relationen kommer före definieras på detta sätt att varje par av noder X,Y i ett analysträd måste vara relaterade på exakt ett av följande fyra sätt
X dominerar Y
Y dominerar X
X kommer före Y
Y kommer före X
Han köpte cykeln av en gammal vän.
Av en gammal vän köpte han cykeln.
Köpte han cykeln av en gammal vän
Cykeln köpte han av en gammal vän.
Vän, en gammal, köpte han cykeln av.
.,..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar