Vecka 49 Caritas språkgrupper

Vecka 49. Caritas Språkgrupper i Hjällbo och i Bergsjön
Torsdagen den 3 december 2009

Text 4 har komponerats av påståendesatser.
Sammanfattning:
Denna vecka har vi läst en text om en finsk kvinna som heter Inga och är gift med en svensk, Gustav Anderson. Vi har läst om hennes liv. Hon kom till Sverige vid 22 års ålder och var hemmafru och hemmamma en ganska lång tid och när barnen blev stora, började hon ett avlönat arbete utanför hemmet. Hon började arbeta som vårdbiträde och hjälpte sina klienter i städning, bäddning, matlagning , disk, butikbesök, alltså i alla hemsysslor och dagliga aktiviteter. Hon gillade sitt arbete och kunde också tala flytande svenska. Finska ar hennes mådersmål. Hon hade skaffat svensk medborgarskap,

Grammatik:

ORDKLASSER i texten
Substantiv, verb, adjektiv, pronomen, räkneord, hjälpord (adverb)

SUBSTANTIV
Egennamn: Finland, Sverige, Per, Inga,
Andra substanti: en klocka, klockan, klockor, klockorna; en eftermiddag, eftermiddagen,-ar, arna; en förälder, föräldern, föräldrar,-na; ett arbete, arbetet, =, n; en mat,-en; ett hem-hemmet, hem, hemmen; en morgon,- en, morgnar, morgnarna; ett jobb, jobbet, jobb,-en; ett vårdbiträde-t, =, -n;
en människa-n, människor, människorna; en hjälp-en; en affär, affären, affärer, affärerna; ett år-et, =, en; en medborgare-n; =, medborgarna; svenska,- finska; en hemmafru,-n, hemmafruar, -na

VERB: Infinitiv: att vara född, att bo, att vara, att åka, att köra, att arbeta, att laga, att diska, att tvätta, att bädda, att städa, att behöva, att gå, att handla, att tala.att börja, att tycka att trivas.
Verbets tidsformer: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfetk( är, var, har varit; åker, åkte, har åkt, hade åkt, kör, körde, har kört, hade kört; arbetar, arbetade, har arbetat, hade arbetat; lagar, lagade, har/hade lagat; diskar, diskade, har/hade diskat; tvättar, tvättade, har/hade tvättat, bäddar, bäddade, har/hade bäddat; städar, städade, har/hade städat; behöver, behövde, har/hade behövt; gå, går, gick, har/hade gått; handlar, handlade, har/hade handlat; talar, talade, har/hade talat; börjar, började, har/hade börjat; tycker, tyckte, har/hade tyckt; trivs, trivdes, har/hade trivts.

ADJEKTIV: född, fött, födda; halv, halvt, halva; svensk, svenskt, svenska; gift, gift, gifta; rolig, roligt, roliga, roligare, roligast(e).

PRONOMEN: Personliga pronomen (subjektiva former) :jag, du, han, hon, den, det, vi, ni, de.
Personliga pronomen( enstaka genetiva former) hans, hennes, dess, deras
Personliga pronomen( enstaka objektiva formen) honom, henne, dem
Possesiva pronomen: min, mitt, mina, din, ditt, dina, sin, sitt, sina; vår, vårt, våra, er, ert, era, sin, sitt, sina.
Refleksiva pronomen: mig(själv), dig, sig, oss, er, sig (själva)

Andra pronomen: som, mången, månget, många
Räkneord: tre, åtta, ett, 57, 35, 25.

HJÄLPORD (adverb)
Adverb är ord, som ensam betyder en omständighet, som rum, tid, sätt eller orsak

Några adverb, som ensam utmärkar rum :
här, hit, härifrån; där, dit, därifrån ; ute, ut, utifrån ; inne, in, inifrån
framme, fram, framifrån ; borta, bort, bortifrån; uppe, upp, uppifrån
nere, ner, ned, nerifrån; hemma, hem, hemifrån

Några adverb (hjälpord) , som ensam utmärker tid:
nu, då, sedan, innan, nyss, snart, först, sist, genast, länge, alltid, aldrig, ofta, sällan, ibland, sent, bittida, tidigt,

Prepositioner är ord, som tillsammans med ett annat ord, vanligen substantiv, utmärker en omständighet, som kan svara på frågan När? Var? Hur?
av, bland, efter, enligt, från, för, före, genom, hos, i, jämte, kring, längs, med, medelst, mellan, mot, nära, om, ovan, på, sedan, till, trots, undan, under, ur, utan, utom, vid, åt, över;
utav, längsefter, utefter, ifrån, utifrån, framför, nedanför, nedför, ovanför, uppför, utför, inuti, uti, igenom, omkring, längsmed, utmed, gentemot, bakom, framom, inom, nedanom, nedom, ovanom, utom, bakpå, inpå, ovanpå, uppå, intill, bredvid, invid, inunder, framåt, inåt, utåt, uppöver, utöver, oaktat,
istället för, för—skull,
Samordnade konjunktioner :och, både - ock, såväl_som, samt, likväl , icke blott_utan även, dels_dels, än_ än, ; eller, varken_eller, antingen_ eller, men, utan, ty.

SATSDELAR och SATSFORMER
Subjekt och predikat

Ordöljd: Subjekt sätts normalt före predikatet.
Alla satser i texten var påståendeformer med punkt i slutet.
Subjekt och predikatet är följande
Huvudsatser
Klockan är...
-föräldrar är
Inga åkte---
Gustav körde---
Inga arbetar---
Huvudsatser: Hon lagar, diskar, tvättar,bäddar och städar
Bisats: --, som behöver
Huvudsats: Hon är född...,
Bisats: -, (men)hon har bott
Två huvudsatser: Inga är.... och hon talar...
Huvudsats: Inga har varit ...; Hon var...;
Huvudsats och bisats: Inga tycker , att det är...

Huvudsats med omvändt ordföljd: predikat, subjekt
(Sedan) började hon...

Texten har UPPGIFTER.

Man konstruerar frågesatser . Frågesats har ett frågetecken i slutet (?).
Svaren är påståendesatser med punkt i slutet.