Cirka 100 ord svenska ( 2) Min folkskoletid

Min skolgång
Min folkskola ( ca 100 ord)
Jag föddes alldeles efter det stora världskriget (1939-1945 II WW). Då var det mycket viktigt i Finland att återupprätta det civila livet. För barnen betydde detta att skolgång var prioriterat till det yttersta. Alla barn skulle få gå i skolan och lära att läsa, skriva och räkna i lugn och ro.
Jag var sex år gammal 1952 när jag började skolan. Det var många flickor och bara enstaka pojkar i min åldersgrupp och jag var en av de sista i den alfabetiska ordningen. Det bildades två klasser av oss, ”nollorna”. I det ena rummet var den största delen av alla flickor som var 7-åriga. Mer än 40 barn blev det där. I det andra rummet , i min lilla klass, fanns det några pojkar samt andra 6-åringar och även elever från klass 2. Det var en sammansatt grupp. För mig var det mycket bra, därför att de som gick på andra klassen kunde också hjälpa till med skönskrivning och ge råd. Som skolbyggnad tjänade enstaka gamla trähus. I ettornas hus fanns två rum samt förstuga mellan rummen. Det andra rummet var mycket stort och vårt klassrum var litet. Det gamla lokala hemvärnshuset, Suojeluskuntatalo i byn, senare Manttaalitalo, mantalhuset, hade ett storkök, och där lagades mat till hela skolfolket, eleverna och lärarna. På gården fanns det ett uthus, en dörr till pojkar och en dörr till flickor. När det var 20-30 grader minus och tjock snö på marken, var det rätt så kallt att trava dit från klassrumshuset och sitta där på toan på isiga bräden. Man kan säga att det var inte många som önskade gå på toan under lektionen. Någon möjlighet att tvätta händer, fanns ej. Den tiden brukade barnen inte heller dricka så titt och tätt som nuförtiden (t o m har man ätit snö-men det väl gör barnen i alla tiders) Folkskolelärarna brukade ordna till barnen en möjlighet att få dricka vatten. Min första lärare var Eva Koskimies. Hon kom till Lempäälä från Nurmijärvi och hade själv en stor familj.

Min by kämpade för att bygga en modern stor fin skolbyggnad, som kunde innehålla alla essentiella enheter under samma tak. Det blev färdigt redan när jag gick till den 2. klassen 1953. Vilket glädje i byn det var!
Där hade jag en annan lärare: Helmi Äyränne. Sedan op III-IV klassen skolands ledande lärare Olavi Laukkanen.
Nu hade vi varma, goda fina klassrum. Vi kunde dricka vatten från vattenapparat, sådana fanns utanför nästan varje klassrum i korridoren . Skolan hade en modern WC- utrymme i bottenvåningen med möjligheter att tvätta händerna. Allt betydde en oerhört stor förändring i livskvalitet hos lärarna och eleverna. Nu hade vi ett storkök i bottenvåningen och dit kunde man gå inomhus. Vi hade en stor gymnastiksal och vi kunde duscha efter gymnastik.
Huset gjordes så modernt att det ännu fungerar som skolbyggnad.
Men på platsen där min första skolbyggnad då stod, står idag (2009) en ultramodern stormarknad och post. (Hemvärnets hus) Mantalhuset finns ännu kvar.

ORD:
en skolgång, -en- ar,-arna ( subt. dekl. II)
en skola,-n, or, orna ( subst. , dekl. I)
folkskolan
alldeles
stor, stort, stora; större, störst ( adjektiv)
ett krig,-et, krig, -en ( subst. dekl. IV)
det andra världskriget, II WW
en värld, -en, världar, världarna ( subst. dekl. II)
då
mycket ( oböjligt ord)
viktig, viktigt, viktiga ( adjektiv)
att återupprätta ( verb. dekl. I), återupprättar, återupprättade, har återupprättat, hade återupprättat
civil, civilt, civila ( adjektiv)
ett liv-et,=, liven ( subst. dekl. IV)
ett barn,-et, barn, -en ( subst. dekl. IV)
betydde( verb. aktiv, imperfekt, indikativ, konj. II.1) ) att betyda, betyder, betydde, betytt
denna, detta, dessa = den här, det här, de här
att
prioriterat ( verb. vara-passiv. imperfekt., konj. V) att vara prioriterat, är prioriterat, var prioriterat, har varit prioriterat, hade varit prioriterat.
ytterst, yttersta ( adjektiv, superlativ)
all, allt, alla
skulle ( hjälpverb. imperfekt, ) att skola, skall, skulle
skulle få ( verb. aktiv, modus konditional pres. )
lära ( verb. infinitiv pres., konj. II.) att lära, lär, lärde, har lärt, hade lärt
läsa ( verb. infinitiv pres., konj. II ) att läsa, läser, läste, läst
skriva ( verb. infinitiv pres., konj. IV) att skriva, skriver, skrev, har skrivit , hade skrivit
räkna ( verb, infinitiv pres., konj. I) att räkna, räknar räknade, har räknat, hade räknat
ett lugn,-et
en ro,-n
sex = 6 ( nummer, räkneord)
gammal, -t, gamla ( adjektiv)
sju= 7
årig,-t, -a ( adjektiv)
mer än 40 = över 40
när
började ( verb. akt. indik. imperfekt. konj. I) att börja, börjar, började, har börjat, hade börjat
en flicka, -n, -or, - orna ( subst. dekl. I)
bara
enstaka = några få
en pojke,-n,-ar,-arna ( subst. dekl. II) = en kille
en åldersgrupp, -en , er, -erna ( subst. dekl. III)
sist , motsatsen till först
alfabetisk, alfabetiskt, alfabetiska (adjektiv)
en ordning,-en (subst. dekl. II)
bildades ( verb. s-passiv, imperfekt, konj. I), att bildas, bildas, bildades, har bildats, hade bildats
två= 2 ( räkneord)
en klass,-en,-er,- erna ( subst. dekl. III)
oss ( objektiv form av personpronomin vi)
det ena, det andra
någon, något, några
samt, ock
en elev,-en, elever, eleverna ( subst. dekl. II)
sammansatt, sammansatta
för ( preposition)
mig( objektivform av personpronomin jag)
bra ( oböjligt ord), god, gott, goda, bättre, bäst ( adjektiv)
därför
gick ( verb, akt. ind. imperf. konj. V) att gå, går, gick, har gått, hade gått
kunde ( hjälpverb, akt. imperf. konj. V) att kunna, kan, kunde, har kunnat, hade kunnat
hjälpa till( inf. + preposition, Konj. II) att hjälpa, hjälper, hjälpte, har hjälpt , hade hjälpt (halp, hulpo , hulpit)
skönskrivning,-en , -ar, -arna( subst. dekl. II)
råd,-et,=,-en( subst. , dekl. IV)
skolbyggnad,-en
tjänade ( verb. akt. imperf. konj. I) att tjäna, tjänar, tjänade, har tjänat, hade tjänat
trähus,-et, =, -en ( subst. dekl. IV)
nolla-n, or, nollorna, etta-n, ettor, ettorna (subst. dekl. I)
förstuga, -n, -or, -orna ( subst. dekl. I)
lokal, lokalt, lokala ( adj.)
hemvärnshuset
en by, -n, ar, -arna( subst. konj. II)
senare
ett mantalhus, -et,
hade( verb. imperfekt konj. V), att ha , hava, har, hade, har haft, hade haft, (havda)
ett storkök, -et, =, en
lagades ( s-passiv, imperfekt, konj. I), att lagas, lagas, lagades, har lagats, hade lagats
mat,-en ( subst. )
ett folk, -et, =, -en ( subst. dekl. IV)
en lärare, -n, =, arna ( subst , dekl. V)
en gård, -en, -ar, arna ( subst. dekl II)
ett uthus, -et, =, en ( subst. dekl. IV) = toa
en grad,-en, er, -erna ( Subst. dekl. III)
tjock,-t, a; tjockare, tjockast ( adj)
snö,-n ( subst)
en mark-en, -er, -erna ( subst. dekl. III)
rätt
så
kall, kallt, kalla; kallare, kallast ( adj. )
att trava ( verb. infinitiv, konj. I) trava, travar, travade, har travat, hade travat
sitta ( verb. inf. konj. IV) att sitta, sitter, satt, har suttit, hade suttit
isig, isigt, isiga ( adjektiv)
ett bräde, t, -n , -na. ( Subt. dekl. IV)
man kan säga (man= obestämd subjekt)
säga (verb. infinitiv, konj. V) att säga, säger, sade , har sagt, hade sagt ( sagd)
inte
önskade( verb. akt. imperativ, konj I), att önska, önskar, önskade, har önskat, hade önskat
under tiden av (preposition)
en lektion,-en
en möjlighet, -en, -er, erna ( subst. , dekl. III)
tvätta ( verb, konj I), att tvätta, tvättar, tvättade, har tvättat, hade tvättad
en hand, -en, händer, händerna ( subst. dekl. II)
ej
en tid, tiden, tider, tiderna ( subst. dekl III), den tiden
brukade( verb, imp. konj I) att bruka, brukar, brukade, har brukat, hade brukat
inte heller
dricka ( verb, akt. konj IV) att dricka, dricker, drack, har druckit, hade druckit( drucken)
titt och tätt= ofta
nuförtiden
t.o.m ( förkortning) . till och med
har ätit (verb. akt. konj V) att äta, äter, åt, har ätit, hade ätit, ( äten)
bygga ( verb. inf. konj II.1) att bygga, bygger, byggde har byggt, hade byggt( byggd)
modern, modernt, moderna ( adj)
stor, stort, stora, större, störst ( adjektiv)
fin, fint, fina, finare, finast (adj.)
innehålla ( inf. konj IV ) innehålla, innehåller, innehöll, har innehållit , hade innehållit ( innehållen)
essentiell, t, essentiella ( adjektiv
en enhet, en, er, -erna( subst. dekl, III)
under ( preposition) , motsatsen till över
samma
ett tak –et, =, en
färdig, -t, a ( adj.. )
redan
ett glädje,-t
varm,- t, -a, varmare, varmast (adj.)
apparat
vatten, vattnet
sådan, -t, a
utanför
varje
en korridor,-en
ett utrymme,-t
en bottenvåning,-en
betydde ( verb, imperfekt . konj II. 1 ) att betyda, betyder, betydde, har betytt
oerhört
en förändring, en , ar, arna
ett livskvalitet, livskvaliteten
nu
inomhus
fungerar ( verb, konj I) att fungera
ultramodern
stormarkand, -en
en post, -en
kvar