Satslära(1)

Satsernas indelning och förhållande till varandra
Modifierad text. Källa. Hermods korrespondensinstitut år 1945. Svenska språkets sats och formlära.

• (1) En indelningsgrund är följande:
  

En sats innehåller olika ord, som har olika funktioner, kallats satsdelar:
(subjekt, predikat, objekt, adverbial, attribut, predikativ).
En hel sats själv kan också ha några av dessa funktioner i förhållande till predikatet eller till subjektet i exempel 4.
1. SUBJEKTSATS
2. OBJEKTSATS
3. ADVERBIALSATS
4. ATTRIBUTSSATS
5. PREDIKATIVSATS

Till exempel
1.
Att eleverna har verkligen gjort alla beräkningar själva, betvivlas inte.
Vad betvivlas inte?
Att eleverna har verkligen gjort alla beräkningar själva,
Denna sats är allltså SUBJEKT till PREDIKATET betvivlas.

2.
Varför sade du inte, att du skulle komma?
Satsen att du skulle komma är OBJEKT till PREDIKATET sade

3.
Ni har rätt att avbryta kursen och sedan fortsätta , där ni slutade.
Satsen där ni slutade, svarar på frågan var? och är alltså ADVERBIAL.

4.
Vi mötte en ung man, som var mycket lik vaktmästaren.
Den understrykna satsen är ATTRIBUT till substantivet man.

5. Kallas detta, att du sköter din tjänst?
Vid kallas (i betydelsen benämnas) står SUBJEKTIV PREDIKATSFYLLNAD.
att du sköter din tjänst är som SUBJEKTIV PREDIKATSFYLLNAD.

• (2) En annan och viktigare indelnigsgrund
  

är den ställning av beroende eller oberoende, i vilken den ena satsen står till den andra:
HUVUDSATSER och BISATSER

HUVUDSATSEN innehåller huvudsak.
BISATSEN innehåller bisak. BISATSEN kan ensam inte utgöra någon mening.

SATSBINDNINGAR kan göras m h a samordnade konjunktioner
HUVUDSSATSBINDNINGAR. Huvudsatser kan samordnas med hjälp av och; eller; icke blott- utan även; men; antingen -eller, ty; såväl - som; dels- dels

Även två eller flera bisatser kan sinsemellan förenas med en samordnande konjunktion och bilda en BISATSBINDNING.

Konjunktionen samt kan användas mellan huvudsatser endast om dessa har någon satsdel gemensam.(Samt förekommer inte i talspråket. Det ersätts med ock)
Konjunktionen samt kan användas mellan två bisatser, även om båda är fullständiga.

• SATSFOGNING

Underordnade konjunktioner inleder alltid bisatser.( Se: Oliga slag av bisatser).

En i satsfogningen förekommande bisats kan antingen utgöra en omedelbar bestämning till huvudsatsen eller vara bestämning till en annan bisats eller vara samordnad med en bisats.

Den bisats som är bestämningen till en huvudsats, kallas en bisats av första ordningen.

En bisats, som är bestämning till en bisats av 1:a ordningen, säges vara en bisats av andra ordningen.

En bisats, som är bestämning till en bisats av 2.a ordningen, säges vara av tredje ordningen.

En satsfogning som omfattar bisatser av 2:a och 3:e (osv) ordningen, kallas en sammansatt satsfogning.

• ORDNING mellan huvudsatser och bisatser kan vara mycket växlande.

Bisatsen kan gå före huvudsatsen, stå inskjuten i huvudsatsen eller följa efter huvudsatsen.

• KOMMA-tecken

Mellan huvudsats och bisats sättes komma. Står en bisats inuti en huvudsats, måste den både framför sig och efter sig ha ett komma. Man sätter alltid komma kring bisatsen.

• Exempel: Huvudsatser och bisatser som är av 1:a eller 2:a ordningen.

Huvudsatser (med tjocka bokstäver ) och 1:a ordningesn bisats.

• Hör du, att någon knackar på dörren?
• Äpplet faller från trädet, när det är moget.
• Om det blir vackert väder i morgon, går vi till skogen.
• Eftersom han höll på svettas mycket, drack han vatten ur fjällflaskan.
• Gossen ville inte säga, vad han hette.
• Vad han själv tänker och gör, tilltror han även andra.
• Minns du det ställe, där du tillbragte dina första levnadsår?
• Den, som sår vind, får skörda storm.
  

Huvudsatser med bisatser i flera olika ordningar låter byrokratiskt. Exemplet är från året 1945.

Ex.
Jag sade honom, att
om han ville lyda mitt råd, (2:a ordningens bisats)
det bästa vore, ( 1: ordningens bisats)
att han öppet och ärligt tillstode sin föreseelse, ( 2: ordningens bisats)
i vilket fall han kunde vänta överseende, ( 3:e ordninges bisats)
vilket däremot icke vore möjligt, ( 4:e ordningens bisats)
om han tege och låtsade om ingenting ( 5:e ordningens bisats)
såsom han tidigare gjort ( 6:e ordningens bisats).

• Huvudsats och överordnad och underordnad bisats.

Domaren fann, ( huvudsatsen är överordnande till bisatser)
att den anklagade hårdnackat vägrade att uppgiva, ( överordnad bisats)
med vems hjälp han kommit in i lokalen. (underordnad bisats)

• Bisatsbindning

Ex.
Det värv,
som jag åtagit mig
och åt vilket jag ägnat alla mina lediga stunder,
är nu äntligen avslutat.

(Bisatserna är inskjutna i huvudsatsen.
Bindande konjunktion är och).

• OLIGA SLAG AV BISATSER

• KONJUNKTIONSBISATSER inledas av en underordnande konjunktion.

innan, om, att, eftersom, fastän
Det vanligaste slaget av konjunktionssatser är att- satserna, dvs de satser, som inledas med att.

• RELATIVA BISATSER inledas av ett relativt pronomen eller ett relativt adverb.

som, där

• INDIREKTA FRÅGESATSER inledas av ett frågande pronomen, ett frågande adverb eller en frågande konjunktion.

vad, varifrån, huruvida

Ex.
Innan du hinner bli färdig, går bussen.
Du gör mig glad , om du säger, att du kommer till festen, eftersom de andra kommer också, fastän alla har även anRedigera sidornat att göra den dagen.

Ex.
Varje turist, som vill vara ärlig, får erkänna, att detta är ett ställe, där lugn och frid råder.

Ex.
Ingen visste, vad hon hette eller varifrån han var kommen.
Man frågade, huruvida han hade varit närvarande eller inte.